Vi använder Cookies för att ge dig en så bra upplevelse som möjligt.

Judoklubben Budos ordningsregler och plan mot diskriminering, kränkande behandling 


                                                                                                                 

Definitioner (avsnitt 1.1) 

Judoklubben: Avser den juridiska personen Judoklubben Budo och/eller dess styrelse samt tränarkår. 

Kränkning: Se senare avsnitt. (avsnitt 1.3)

Utomstående: Alla personer som inte innehar förtroendeuppdrag, är tränare, är styrelsemedlemmar eller är direkt involverade i det aktuella ämnet.   

Störande beteende: Beteende som bedöms minska/försvåra andra elevers förmåga att ta till sig utbildningen på tatami och/eller annan undervisningsverksamhet som bedrivs av judoklubben.

Träning: Avser ett utbildningstillfälle a 1½ timme. 

Vårdnadshavare: Avser den som enligt lag har vårdnaden av en person under 18 år eller en person som är över 18 år. 

Ämnen av känslig natur: Avser sådan information som på grund av verksamhetens art kan uppdagas och avhandlar elevers särskilda förutsättningar och omständigheter. Detta avser till exempel privatekonomi eller skilsmässor. 

Judoklubben Budos plan mot diskriminering och kränkande behandling. (avsnitt 1.2)

Dokumentet du läser är framtaget och reviderad av Judoklubben Budo samt antaget av Judoklubben. Syftet med en sådan plan är att alla ska ha lika rättigheter och att man aldrig får behandla någon annan illa. Detta dokument styr också hur en elev som bedriver störande beteende kan utsättas för påföljder. Det finns likabehandlingsarbete inom Judoklubben Budo. De lagrum som likabehandlingsplanen bygger på heter Diskrimineringslagen och diskrimineringsombudsmannen. I diskrimineringslagen har Riksdagen beslutat om definitionen av kränkning, samt dess påföljder. 


Vad är kränkande behandling och diskriminering? (avsnitt 1.3) 

Kränkande behandling är till exempel när man blir retad, slagen, hotad eller att någon är elak. Det finns olika sorters kränkningar: 


  • Fysiska (slag, knuffar, exklusive sådan fysisk kontakt som är kopplat till ordinarie tävlings- och träningsverksamhet. )  
  • Verbala (hot, svordomar, öknamn)
  • Psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) 
  • Texter och bilder (lappar, fotografier, sms, mms och meddelanden på olika sociala medier) 


Mobbning är när någon blir retad, slagen eller hotad av samma person/personer hela tiden.

Trakasserier är när någon blir utsatt för obehagliga saker på grund av sin funktionsnedsättning, sin sexuella läggning, sin religion, sin hudfärg eller sitt kön.

Rasism är när någon behandlar en annan person annorlunda för att hon eller han har en annan hudfärg, religion eller kommer från ett annat land.

Diskriminering är om Judoklubben skulle behandla någon annorlunda på grund av hur gammal personen är, att personen har en funktionsnedsättning, baserat på personens sexuella läggning, personens hudfärg eller kön.


Judoklubben arbetar aktivt med att förebygga 

och ta avstånd från kränkningar, trakasserier och diskriminering.




Hur ska vi behandla varandra? (avsnitt 1.4)


Det ska kännas bra att komma till träningen. Här ska alla bli behandlade med respekt, bli sedda och lyssnade på. Ingen ska bli behandlad annorlunda. 


Alla vuxna på Judoklubben stödjer eleverna i dess utveckling och har höga förväntningar på att varje elev tar ett eget ansvar för sitt beteende på träningar. 

Vad gör vi för att vara en bra Judoklubb? (avsnitt 1.5)

Vi löser bråk och konflikter direkt i den mån det går att lösa.
Vi strävar efter att ha en tränarkår samt två likabehandlingsombud som kan verka som en länk mellan eleverna och styrelsen för att alla ska kunna bli hörda.
Frågor som är viktiga för alla på Judoklubben kan föras vidare till styrelsen. På styrelsemötena pratar vi om frågor som rör vår plan mot kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar frågor kring konfliktlösning. Det är dock inte nödvändigtvis möjligt för alla utomstående att vara med på möten där konflikter eller andra ämnen av känslig natur avhandlas. 

Det är upp till tränare och likabehandlingsombud att se till att likabehandlingsplanen efterlevs samt sprida att likabehandlingsplanen finns.

På Judoklubben har vi gemensamma aktiviteter för att stärka vi-känslan, såsom tävlingar, städdagar, läger och sommar-/julavslutningar. 

Vad ska man göra om någon känner sig illa behandlad? (avsnitt 1.6)

Ledare och lägerföräldrar har alltid ansvar för att hjälpa en elev som upplever sig illa behandlad. Du som elev kan prata med Judoklubben i form av en tränare, någon ur styrelsen eller ett av likabehandlingsombuden om det är något som du behöver ta upp.

Om du som elev tycker att en vuxen har behandlat någon illa kan du förutom att vända dig till tränare vända dig till likabehandlingsombuden. 




Ordningsregler (Avsnitt 1.7)

Det finns två dokument som styr ordningsreglerna på Judoklubben. Dessa är dels dokumentet ordningsregler samt Svenska judoförbundets tävlingsbestämmelser och Riksidrottsförbundets stadgar och regler. 

Se appendix. (infoga värdegrund)

Konsekvenser om du inte följer reglerna: (Avsnitt 1.8)

  • Direkt tillsägelse.


  • Allvarligt samtal med dig och eventuell avstängning från träningen i min 30min och max en träning.


  • Information till vårdnadshavare, denna information får delges vårdnadshavaren både muntligt, per telefon och/eller på e-post som tidigare tillhandahållits Judoklubben. Det ligger alltså i vårdnadshavarens ansvar att tillhandahålla Judoklubben en aktuell e-post.  


  • Möte mellan dig, vårdnadshavare och Judoklubben eller en representant för Judoklubben.


  • Judoklubben kan komma att besluta om polisanmälan och/eller andra lämpliga påföljder. 

Verksamhetens mål från likabehandlingsplanen (Avsnitt 1:9)

  • Arbeta för att öka elevernas trygghetskänsla på Judoklubben samt i annan av judoklubben arrangerad verksamhet vid läger och tävlingar. Därtill att tydliggöra för barn/elever vart de kan vända sig om de känner sig kränkta på eller i samband med Judoklubbens aktiviteter.


Likabehandligsplanens godkännande (Avsnitt 2:0)

Likabehandlingsplanen ska godkännas av varje ny styrelse och i samband med konstitutionsmötet. På konstitutionsmötet ska det också beslutas om en revidering av likabehandlingsplanen. Styrelsen godkänner likabehandlingsplanen genom att ordförande och/eller vice ordförande, likabehandlingsombuden samt en ledamot undertecknar likabehandlingsplanen. 


Datum________________

             


 
Sponsorer